Kilremsdrifter: utväxling, remlängd och axelavstånd
Så dimensioneras en kilremsdrift: driven remskiva ur utväxlingen, remhastighet, remlängd och axelavstånd, omslutningsvinkel och antal remmar, med ett genomräknat exempel.
En kilremsdrift ser ut som den enklaste delen av en maskin: två remskivor, några remmar och en motor på glidskenor. Ändå dyker samma misstag upp gång på gång på plats och i offerter. Den drivna axeln går med fel varvtal eftersom utväxlingen räknats ut från ytterdiametrar, den beställda remmen är en storlek för kort, eller drivningen slirar eftersom den lilla remskivan har för lite rem lindad runt sig. Allt detta kan kontrolleras på en sida med ett fåtal formler, och den här guiden går igenom dem med ett räkneexempel.
Formlerna som behövs
Varje beräkning nedan använder varje remskivas beräkningsdiameter (datumdiameter), inte dess ytterdiameter. Beräkningslinjen är där remmen faktiskt bär sin last, ungefär vid remmens neutrala skikt inne i spåret. Remkataloger anger remskivor efter datumdiameter av just detta skäl.
Utväxling
- Utväxling i = D ÷ d = n₁ ÷ n₂, där d är den lilla (drivande) remskivan, D den stora (drivna) remskivan, n₁ motorvarvtalet och n₂ det drivna varvtalet, båda i rpm.
- Drivet varvtal n₂ = n₁ × d ÷ D.
- Remskiva som krävs för ett önskat varvtal D = d × n₁ ÷ n₂.
- Remmar kryper något när de töjs och avlastas runt varje remskiva, typiskt cirka 1–2% i en väl spänd drivning, så det verkliga drivna varvtalet blir något lägre än det beräknade.
Remhastighet
- Remhastighet v (m/s) = π × d (mm) × n₁ (rpm) ÷ 60 000.
- Varje remprofil har en maxhastighet som tillverkaren fastställer, eftersom centrifugalkraften lyfter remmen ur spåret och remskivorna själva har en säker periferihastighet. Mycket låga remhastigheter är också ett varningstecken: vid samma effekt innebär halva hastigheten dubbelt så stor remkraft.
Remlängd och axelavstånd
- Beräkningslängd för en öppen rem L = 2C + π(D + d) ÷ 2 + (D − d)² ÷ (4C), med C axelavståndet och allt i mm.
- Axelavstånd för en vald rem: beräkna först b = 2L − π(D + d), därefter C = [b + √(b² − 8(D − d)²)] ÷ 8.
- Ett vanligt utgångsintervall för en ny drivning är 0,7(D + d) ≤ C ≤ 2(D + d). Kortare axelavstånd minskar omslutningen på den lilla remskivan; mycket längre gör att remmen slår.
Omslutningsvinkel, vridmoment och remkraft
- Omslutningsvinkel på den lilla remskivan θ = 180° − 2 × asin[(D − d) ÷ (2C)]. En snabb approximation är θ ≈ 180° − 57,3 × (D − d) ÷ C.
- Axelns vridmoment T (N·m) = 9 550 × P (kW) ÷ n (rpm).
- Effektiv remkraft Fe (N) = 1 000 × P (kW) ÷ v (m/s). Detta är skillnaden mellan spänningen i den dragande och den slaka parten, som faktiskt driver lasten.
Ett räkneexempel
En 4-polig motor på 7,5 kW som går med 1 450 rpm ska driva en fläkt med cirka 725 rpm. Motorn har en remskiva med datumdiameter 125 mm.
- Erforderlig utväxling: i = 1 450 ÷ 725 = 2.0, så fläktens remskiva blir D = 125 × 2,0 = 250 mm.
- Remhastighet: v = π × 125 × 1 450 ÷ 60 000 = 9,49 m/s, väl inom det vanliga intervallet för kilremmar.
- Preliminärt axelavstånd: intervallet är 0,7 × 375 = 263 mm till 2 × 375 = 750 mm, så välj C = 400 mm.
- Remlängd: L = 2 × 400 + π × 375 ÷ 2 + 125² ÷ (4 × 400) = 800 + 589,0 + 9,8 = 1 398,8 mm.
- Anta att den närmaste rem leverantören har i lager har beräkningslängden 1 400 mm. Då blir b = 2 × 1 400 − π × 375 = 1 621,9 mm, och C = [1 621,9 + √(1,621.9² − 8 × 125²)] ÷ 8 = [1 621,9 + 1 582,9] ÷ 8 = 400,6 mm. Motorn hamnar 0,6 mm längre bak än i det preliminära läget, väl inom glidskenornas vandring.
- Omslutningsvinkel: θ = 180° − 2 × asin(125 ÷ 801,2) = 180° − 2 × 9,0° = 162°. Det är en god omslutning; under cirka 120° försämras greppet märkbart.
- Motorns vridmoment: T = 9 550 × 7,5 ÷ 1 450 = 49,4 N·m. Vid fläktaxeln fördubblas vridmomentet med utväxlingen till 98,8 N·m före remförluster.
- Effektiv remkraft: Fe = 1 000 × 7,5 ÷ 9,49 = 790 N, fördelad på remmarna i satsen.
- Verkligt fläktvarvtal: med 1,5% krypning roterar fläkten med cirka 725 × 0,985 = 714 rpm. Om fläktkurvan kräver hela 725 rpm skulle en remskiva på 245 mm återställa det, om en sådan finns.
Hur många remmar?
Antalet remmar bestäms av tillverkarens effektklassning, inte av en formel som kan härledas på papper. Metoden är densamma i alla kataloger:
- Multiplicera motoreffekten med en driftfaktor för den drivna maskinen och dess drifttimmar. En fläkt som går jämnt kräver en lägre faktor än en kross eller en kolvkompressor. Resultatet är den dimensionerande effekten.
- Läs av nominell effekt per rem ur tabellen för aktuell remprofil, den lilla remskivans diameter och motorvarvtalet.
- Korrigera denna effekt för omslutningsvinkel och remlängd med katalogens korrektionsfaktorer.
- Antal remmar = dimensionerande effekt ÷ korrigerad effekt per rem, alltid avrundat uppåt.
Ta exempeldrivningen och anta en driftfaktor på 1,2: dimensionerande effekt är 7,5 × 1,2 = 9,0 kW. Om den korrigerade effekten, enbart för att visa räkningen, vore 3,2 kW per rem skulle det krävas 9,0 ÷ 3,2 = 2.8, alltså tre remmar. Använd värdena ur katalogen för den rem som faktiskt köps, eftersom klassningarna skiljer sig mellan profiler och tillverkare.
Kontroller före beställning
- Den lilla remskivan inte för liten. Varje profil har en minsta rekommenderad remskivediameter. Att gå under den böjer remmen för hårt och förkortar dess livslängd, även när effektklassningen ser tillräcklig ut.
- Lager- och axellast. En spänd remsats drar motor- och maskinaxlarna mot varandra med en kraft som är betydligt större än den effektiva remkraften. Långa utsprång på små motoraxlar är en vanlig orsak till lagerhaverier.
- Enheter. Blandade data i hästkrafter, kW, tum och millimeter är den vanliga källan till fel utväxling. Omvandla allt först.
- Matchade satser. På drivningar med flera remmar, byt alla remmar samtidigt så att de delar lasten.
- Verkningsgrad. En välskött kilremsdrift anges ofta ha ungefär 93–97% verkningsgrad; en slirande, för löst spänd drivning är betydligt sämre och går varm.
Kalkylatorer som hjälper
För att välja motorstorlek och växellådsutväxling innan remsteget utformas, använd kalkylatorn för val av motor och växellåda. För att växla mellan kW och HP, N·m och lbf·ft eller rpm och rad/s gör den tekniska enhetsomvandlaren det i ett steg. Om remdriften driver en transportör ger kalkylatorn för bandtransportörers kapacitet och effekt den axeleffekt som beräkningen utgår från, och guiden om bandtransportörers kapacitet och drifteffekt förklarar värdena bakom den.
Sammanfattning
Räkna med beräkningsdiametrar, dimensionera den drivna remskivan ur utväxlingen, kontrollera remhastigheten, beräkna remlängden ur ett preliminärt axelavstånd och räkna sedan om axelavståndet för den rem som faktiskt går att köpa. Bekräfta omslutningsvinkeln och avsluta med katalogens effektklassning för att bestämma antalet remmar. Görs det i den ordningen går en kilremsdrift med det planerade varvtalet och remmarna håller.