Hoppa till innehållet
Guides

Beräkna stålvikt: plåt, rundstång, rör och VKR-profil

Så beräknar du vikten på stålplåt, rundstång, rör och konstruktionsrör utifrån dimension och längd, med d²/162-regeln, densitetsfaktorer för rostfritt och aluminium och en genomräknad materiallista på 970 kg.

By Site AdministratorUpdated 7 min read

Stål köps, transporteras, lyfts och prissätts ofta per kilo, men ritningen anger bara dimensioner och längder. En stålviktsberäkning överbryggar det gapet: den gör om plåttjocklekar, stångdiametrar, rördimensioner och fyrkantrör till kilo per meter och sedan till vikten för varje detalj och hela beställningen. Den här guiden ger formlerna för de vanliga formerna, förklarar var välkända tumregler som d²/162 kommer ifrån, visar hur du korrigerar för rostfritt stål och andra metaller och räknar igenom en komplett materiallista för en liten maskinram.

Tvärsnitt av stålplåt, rundstång, rör och kvadratiskt konstruktionsrör med viktformler: 7,85 × t kg/m², d²/162 kg/m, 0,02466 (D − t) t kg/m och 2t(B + H − 2t) mm²

En enda formel bakom varje stålviktstabell

Varje vikttabell för plåt, stång, rör eller profil bygger på samma samband: vikt är volym gånger densitet.

W = A × L × ρ

  • W = vikt (massa), kg
  • A = tvärsnittsarea, m² (1 mm² = 10⁻⁶ m²)
  • L = längd, m
  • ρ = densitet, 7 850 kg/m³ för kolstål (konstruktionsstål)

Eftersom dimensioner normalt anges i millimeter är det enklare att räkna per meter. En kvadratmillimeter ståltvärsnitt som är en meter lång har volymen 10⁻⁶ m³ och väger 7 850 × 10⁻⁶ = 0,00785 kg. Det ger artikelns mest användbara tal:

W (kg/m) = A (mm²) × 0,00785

Ta fram tvärsnittsarean i mm², multiplicera med 0,00785 och du har kilo per meter. Multiplicera med längden för vikten på en detalj och med antalet detaljer för totalen. Alla formformler nedan är just den här regeln, med arean uträknad i förväg.

Vikt för stålplåt

För plåt är vikten per kvadratmeter det praktiska måttet. En plåt på 1 m × 1 m med tjockleken t (mm) har volymen t × 10⁻³ m³, alltså:

Plåtvikt (kg/m²) = 7,85 × t

En 10 mm plåt väger 78,5 kg/m², en 6 mm plåt 47,1 kg/m² och en 3 mm tunnplåt 23,55 kg/m². För en hel plåt multiplicerar du med arean:

Plåtvikt (kg) = längd (m) × bredd (m) × t (mm) × 7,85

En plåt på 2 000 × 1 000 × 10 mm blir 2 m² × 78,5 = 157 kg. Plattstång är egentligen en smal plåt, så vikten per meter är bredd × tjocklek × 0,00785: en plattstång 50 × 10 mm väger 500 × 0,00785 = 3,925 kg/m.

I tumsystemet väger stålplåt ungefär 40,8 lb per kvadratfot och tum tjocklek, så en plåt på 1/4 tum ligger på cirka 10,2 lb/ft².

Rund-, fyrkant- och sexkantstång

Rundstång och d²/162-regeln

En rundstång med diametern d (mm) har arean π d² / 4. Multiplicerat med 0,00785:

Rundstång (kg/m) = π / 4 × d² × 0,00785 = 0,006165 × d² ≈ d² / 162

Det är härifrån den välkända tumregeln d²/162 för armeringsjärn kommer: 1 / 0,006165 = 162,2. En 12 mm stång väger 144 / 162 = 0,889 kg/m och en 50 mm stång 2 500 × 0,006165 = 15,41 kg/m. Avrundningen till 162 ändrar resultatet med ungefär 0,1 %, långt mindre än stångens valstolerans.

I tumsystemet väger en rund stålstång 2,67 × d² lb/ft, med d i tum.

Fyrkant- och sexkantstång

  • Fyrkantstång med sidan a: kg/m = a² × 0,00785 (en 25 mm fyrkant väger 4,91 kg/m)
  • Sexkantstång med nyckelvidden s: area = 0,866 × s², alltså kg/m = 0,0068 × s² (en 30 mm sexkant väger 6,12 kg/m)

Stålrörets vikt per meter

Ett rör är en ring mellan ytterdiametern D och innerdiametern D − 2t. Arean förenklas snyggt till π × (D − t) × t, alltså:

Rör (kg/m) = 0,02466 × (D − t) × t

med D och t i mm. Konstanten är π × 0,00785. Använd alltid den verkliga ytterdiametern, inte den nominella dimensionen: ett 4-tumsrör (DN 100) har ytterdiametern 114,3 mm oavsett schedule, det är bara godstjockleken som ändras. För 4 tum Schedule 40 är godset 6,02 mm:

W = 0,02466 × (114,3 − 6,02) × 6,02 = 16,08 kg/m

Rörtabeller enligt ASME B36.10 anger 16,07 kg/m för 4 tum Schedule 40 med raka ändar, så formeln stämmer med tabellen på avrundningen när. Tumvarianten är 10,69 × (D − t) × t lb/ft med D och t i tum. Tänk på att rörstandarder tillåter tunnare gods än nominellt (för sömlösa rör vanligen upp till 12,5 % under), så ett levererat rör kan väga något mindre än tabellen.

Kvadratiska och rektangulära konstruktionsrör

För ett fyrkantrör B × H med godstjockleken t är den enkla arean med skarpa hörn:

A ≈ 2t (B + H − 2t)

För ett kvadratiskt konstruktionsrör (SHS, i Sverige kallat VKR eller KKR) på 100 × 100 × 5 mm blir det 2 × 5 × 190 = 1 900 mm², eller 14,9 kg/m. Verkliga profiler har rundade hörn som tar bort lite stål. Kallformade rör (EN 10219) har större hörnradier än varmformade (EN 10210), så deras tabellvikter är lägre: 14,4 kg/m kallformat och 14,7 kg/m varmformat för 100 × 100 × 5. Vill du ta med hörnen drar du av (4 − π) × (ro² − ri²) från arean, där ro och ri är yttre och inre hörnradie.

Formeln med skarpa hörn ger alltså ungefär 1–4 % för hög vikt. Det är på den säkra sidan för kran- och transportlaster, men använd profiltabellen eller leverantörens katalog vid inköp och prissättning.

Balkar, U-profiler och vinkelstål

Valsade profiler som I-balkar, H-balkar, U-profiler och vinkelstål har koniska flänsar och rotradier, så räkna inte ut dem från ytterkonturen. Vikten per meter står i profiltabellerna i respektive standard, och i många beteckningar ingår den i själva namnet: en amerikansk W8×31-balk väger 31 lb/ft. Ta kg/m-värdet ur tabellen och multiplicera med längden, precis som för alla andra former.

Rostfritt stål, aluminium och andra metaller

Samma formler fungerar för alla metaller; det är bara densiteten som ändras. Enklast är att räkna vikten som kolstål och multiplicera med en faktor:

Material
Densitet, kg/m³
Faktor mot kolstål
Kolstål / konstruktionsstål
7 850
1,00
Rostfritt stål 304
7 930
1,01
Rostfritt stål 316
8 000
1,02
Gjutjärn (typiskt)
7 200
0,92
Mässing (typiskt)
8 500
1,08
Koppar
8 960
1,14
Aluminium
2 700
0,34

En 3 mm plåt i rostfritt 304 väger alltså 3 × 7,93 = 23,79 kg/m² i stället för 23,55 kg/m² för kolstål. Skillnaden är bara 1–2 %, men på en stor order blir det riktiga pengar. Aluminium väger ungefär en tredjedel av stål vid samma dimension.

Räkneexempel: materiallista för en maskinram

En verkstad räknar på en skidmonterad maskinram och behöver den totala stålvikten för inköpet och för att planera lyftet. Materiallistan:

  • Bottenplåtar: 2 plåtar, 2 000 × 1 000 × 10 mm, kolstål
  • Ram: 24 m kvadratiskt konstruktionsrör 100 × 100 × 5 mm (kallformat)
  • Samlingsrör: 6 m rör 4 tum Schedule 40 (114,3 × 6,02 mm)
  • Axlar och sprintar: 6 m rundstång 50 mm
  • Förstyvningar: 12 m plattstång 50 × 10 mm
  • Droppskål: 1 plåt, 2 500 × 1 250 × 3 mm, rostfritt stål 304

Vikter steg för steg

  • Plåtar: 7,85 × 10 = 78,5 kg/m² → 2 m² × 78,5 = 157,0 kg styck → 314,0 kg
  • Konstruktionsrör: tabellvikt 14,4 kg/m (formel med skarpa hörn 14,9) → 24 × 14,4 = 345,6 kg
  • Rör: 0,02466 × 108,28 × 6,02 = 16,08 kg/m (tabell: 16,07) → 6 × 16,07 = 96,4 kg
  • Rundstång: 0,006165 × 50² = 15,41 kg/m → 6 × 15,41 = 92,5 kg
  • Plattstång: 500 × 0,00785 = 3,925 kg/m → 12 × 3,925 = 47,1 kg
  • Rostfri plåt: 3 × 7,93 = 23,79 kg/m² → 3,125 m² × 23,79 = 74,3 kg
Detalj
kg/m eller kg/m²
Mängd
Vikt, kg
Plåt 10 mm
78,5 kg/m²
4,0 m²
314,0
SHS 100 × 100 × 5
14,4 kg/m
24 m
345,6
Rör 4 tum Sch 40
16,07 kg/m
6 m
96,4
Rundstång 50 mm
15,41 kg/m
6 m
92,5
Plattstång 50 × 10
3,925 kg/m
12 m
47,1
SS304-plåt 3 mm
23,79 kg/m²
3,125 m²
74,3
Totalt


969,9

Stapeldiagram över maskinramens materiallista: plåtar 314,0 kg, kvadratiskt konstruktionsrör 345,6 kg, rör 96,4 kg, rundstång 92,5 kg, plattstång 47,1 kg och rostfri plåt 74,3 kg, totalt cirka 970 kg

Ramen kräver ungefär 970 kg stål (2 138 lb), varav 74 kg rostfritt. Om konstruktionsröret hade räknats med formeln för skarpa hörn hade totalen blivit 12 kg högre, vilket är ofarligt för en lyftplan men skulle överskatta inköpet. För själva lyftet lägger du till vikten av svetsar, bultar, färg och all utrustning som monteras på skiden innan du väljer stroppar och kran.

Varför verkligt stål väger lite mer eller mindre

  • Valstoleranser. Plåt, stång och profiler valsas inom toleransband för tjocklek och mått, så en levererad detalj kan vara några procent tyngre eller lättare. Vissa verk och marknader säljer på faktisk vägd vikt, andra på teoretisk vikt; kontrollera vad ditt pris bygger på.
  • Ytbehandling. Varmförzinkning och tjocka färgsystem ökar vikten, märkbart på tunna profiler.
  • Stålsort och legering. Densiteten för legerade och rostfria stål skiljer sig något från standardvärdet; använd värdet från materialdatabladet när det spelar roll.
  • Kapspill. Vikten på ritningen är färdig vikt. Plåt köps som hela skivor och stång i lagerlängder, så den inköpta vikten innehåller även spill. Att nesta detaljerna på standardplåtar, som beskrivs i vår guide om hur många plåtar i kolstål eller rostfritt en tank verkligen behöver, ger den verkliga inköpsmängden.

Formler i korthet

  • Allmänt: kg/m = area (mm²) × 0,00785
  • Plåt: kg/m² = 7,85 × t (mm); tumsystem 40,8 lb/ft² per tum
  • Rundstång: kg/m = d² / 162 (exakt 0,006165 × d²); tumsystem 2,67 d² lb/ft
  • Fyrkantstång: kg/m = a² × 0,00785
  • Sexkantstång: kg/m = 0,0068 × s² (nyckelvidd)
  • Rör: kg/m = 0,02466 × (D − t) × t; tumsystem 10,69 (D − t) t lb/ft
  • Fyrkantrör: area ≈ 2t (B + H − 2t), minus hörnradier
  • Andra metaller: multiplicera kolstålsvikten med ρ / 7 850

Vill du slippa räknandet använder du stålviktskalkylatorn: välj plåt, rund-, fyrkant- eller sexkantstång, rör eller fyrkantrör samt material, så får du vikten per meter, per detalj och totalt. För tankmantlar och plåtantal räknar plåtkalkylatorn för kolstål och rostfritt ut vilka plåtar du ska köpa och vad de väger, och enhetsomvandlaren hanterar kilo, pund, millimeter och tum. När du skickar ut en stållista för offert, ange dimensioner, stålsorter, längder och antal tydligt, som vi förklarar i så förbereder du en offertförfrågan på maskiner.

#vikt rundstång#beräkna stålvikt#konstruktionsrör#stålvikt#rostfritt stål#rörvikt#plåtvikt
DelaXFacebookRedditWhatsApp

Läs vidare