Hoppa till innehållet
Guides

Hydraulmotorns vridmoment, varvtal och effekt utifrån deplacement

Så beräknar du hydraulmotorns vridmoment, varvtal och effekt utifrån deplacement, tryckfall och flöde, dimensionerar pump och elmotor och kontrollerar ett räkneexempel på 1 200 N·m vid 150 rpm.

By Site AdministratorUpdated 9 min read

En hydraulmotor omvandlar oljeflöde och tryck tillbaka till rotation. Den driver vinschar, transportband och skruvtransportörer, blandartrummor, hjul- och banddrivningar samt svängverk på kranar och grävmaskiner. Dimensioneringen handlar om tre frågor: hur stort vridmoment lasten kräver, hur fort den ska rotera och hur mycket flöde och tryck hydraulaggregatet kan leverera. Den här guiden går igenom formlerna som kopplar ihop deplacement, tryckfall, flöde, vridmoment, varvtal och effekt, förklarar verkningsgraderna som ligger mellan teorin och axeln och räknar igenom ett komplett exempel: val av motor, pump och elmotor för en drivning som kräver 1 200 N·m vid 150 rpm.

Hydraulisk drivkrets: elmotor på 30 kW, pump på 56 cm³ och hydraulmotor på 470 cm³/rev som driver en last på 1 200 N·m vid 150 rpm, med formler för vridmoment, varvtal och effekt

Deplacement: talet som definierar en hydraulmotor

Varje hydraulmotor beskrivs i första hand av sitt deplacement, Vg: den oljevolym som krävs för att vrida axeln ett varv, angiven i cm³/rev (eller in³/rev). Deplacementet kopplar ihop den hydrauliska sidan med den mekaniska på två sätt:

  • Tryck × deplacement ger vridmoment. En större motor ger mer vridmoment vid samma tryck.
  • Flöde ÷ deplacement ger varvtal. En större motor roterar långsammare vid samma flöde.

En motor med stort deplacement är alltså en maskin för högt vridmoment och lågt varvtal, medan en liten motor ger lågt vridmoment och högt varvtal. Effekten, som är vridmoment gånger varvtal, bestäms av flöde och tryck, inte av motorns storlek. Det är samma avvägning som för en cylinder, där kolvarean omvandlar tryck till kraft och flöde till hastighet; vår guide om hydraulcylinderns kraft, hastighet och effekt behandlar det linjära fallet.

Beräkning av hydraulmotorns vridmoment

Under ett varv uträttar oljan ett arbete som är lika med tryckfall gånger volym, Δp × Vg, och axeln uträttar ett arbete som är lika med vridmoment gånger 2π. Om de två sätts lika får man det teoretiska vridmomentet:

Tth = Vg × Δp / (2π)

Med Vg i cm³/rev och Δp i bar (1 bar = 10⁵ Pa, 1 cm³ = 10⁻⁶ m³) förenklas enheterna till en praktisk arbetsformel:

T (N·m) = Vg (cm³/rev) × Δp (bar) × ηhm / (20π) = 0,0159 × Vg × Δp × ηhm

  • T = avgivet vridmoment på axeln, N·m
  • Vg = motorns deplacement, cm³/rev
  • Δp = tryckfall över motorn, bar
  • ηhm = hydraulisk-mekanisk verkningsgrad (friktion och inre tryckförluster), typiskt omkring 0,90 för en bra motor nära märkdata

Exempel: en motor på 100 cm³/rev med ett tryckfall på 150 bar ger teoretiskt 0,0159 × 100 × 150 = 238,7 N·m. Med ηhm = 0,90 levererar axeln omkring 215 N·m.

Omvänt används formeln för att dimensionera motorn för ett känt lastmoment:

Vg = 20π × T / (Δp × ηhm)

Hydraulmotorns varvtal utifrån flödet

Om ingen olja läckte skulle axeln rotera ett varv för varje Vg tillförd olja. Verkliga motorer läcker lite olja förbi kugghjul, vingar eller kolvar till motorhuset eller returen, så hela flödet bidrar inte till att vrida axeln. Den volymetriska verkningsgraden ηv tar hänsyn till detta:

n (rpm) = 1 000 × Q (L/min) × ηv / Vg (cm³/rev)

och flödet som krävs för ett visst varvtal är:

Q (L/min) = Vg × n / (1 000 × ηv)

Exempel: samma motor på 100 cm³/rev, matad med 40 L/min vid ηv = 0,93, roterar med 1 000 × 40 × 0,93 / 100 = 372 rpm. Läckaget ökar med trycket och med tunnare (varmare) olja, så motorn saktar in något när lasten ökar. Om varvtalet måste hållas konstant under last behöver kretsen en tryckkompenserad flödesregulator eller en drivning med sluten krets.

Effekt och verkningsgrad

Den hydrauliska effekt som går in i motorn och den mekaniska effekt som kommer ut är:

Pin (kW) = Q (L/min) × Δp (bar) / 600

Pout (kW) = T (N·m) × n (rpm) / 9 549

Kvoten är totalverkningsgraden, som är produkten av de två delverkningsgraderna:

ηt = Pout / Pin = ηv × ηhm

Tillverkardata för kolvmotorer anger typiskt ηhm på omkring 0,90 till 0,95 och totalverkningsgrader på omkring 0,80 till 0,90 nära märkdata. Kugghjuls- och orbitalmotorer (gerotormotorer) ligger oftast något lägre, och alla typer tappar verkningsgrad vid lågt tryck och vid mycket låga varvtal. Använd om möjligt kurvorna i katalogen för den motor du överväger; värdena i den här guiden är planeringsvärden.

Räkna med tryckfallet, inte manometertrycket

Momentformeln använder Δp, skillnaden mellan inloppstrycket p₁ och utloppstrycket p₂. En motor vars utlopp har 10 bar mottryck i returledningen, från ett filter, en kylare eller en ventil, förlorar motsvarande 10 bar i vridmoment. I en drivning med sluten krets (hydrostatisk drivning) hålls lågtryckssidan på matartrycket, typiskt i storleksordningen 20 bar, och även det måste dras av. När du dimensionerar en motor bestämmer du först det maximala arbetstrycket vid pumpen, drar av förlusterna i slangar och ventiler på vägen till motorn och drar sedan av mottrycket på utloppet. Det som återstår är det Δp som finns tillgängligt för vridmoment.

Räkneexempel: en drivning på 1 200 N·m vid 150 rpm

En drivstation för ett transportband kräver 1 200 N·m vid 150 rpm på drivaxeln. En långsamgående motor med högt vridmoment ska kopplas direkt till axeln. Hydraulaggregatet har ett maximalt arbetstryck på 210 bar, mottrycket i returledningen är 10 bar och omkring 10 bar går förlorade i ventilen och slangarna. Planeringsvärden för verkningsgrad: ηhm = 0,90 och ηv = 0,93 för motorn samt en totalverkningsgrad på 0,85 för pumpen.

Steg 1: tillgängligt tryckfall och erforderligt deplacement

Δp = 210 − 10 (förluster) − 10 (mottryck) = 190 bar.

Vg = 20π × 1 200 / (190 × 0,90) = 75 398 / 171 = 440,9 cm³/rev

Välj närmast större katalogstorlek, här 470 cm³/rev.

Steg 2: arbetstryck med den valda motorn

Δp = 20π × 1 200 / (470 × 0,90) = 178,2 bar, så motorns inloppstryck blir omkring 178,2 + 10 = 188 bar och pumpen måste leverera omkring 198 bar. Vid hela tryckfallet på 190 bar kan motorn ge 470 × 190 × 0,90 / (20π) = 1 279 N·m, en marginal på omkring 7 % för start och överlast.

Steg 3: flöde för 150 rpm

Q = 470 × 150 / (1 000 × 0,93) = 75,8 L/min

Steg 4: effekt vid motorn

  • Axeleffekt: Pout = 1 200 × 150 / 9 549 = 18,85 kW
  • Tillförd hydraulisk effekt: Pin = 75,8 × 178,2 / 600 = 22,5 kW
  • Kontroll: 18,85 / (0,93 × 0,90) = 22,5 kW, vilket ger motorn en totalverkningsgrad på 0,84

Steg 5: pump och elmotor

Med en elmotor på 1 450 rpm och en volymetrisk verkningsgrad för pumpen på 0,95 blir pumpens deplacement 75,8 × 1 000 / (1 450 × 0,95) = 55,0 cm³/rev. En pump på 56 cm³/rev ger omkring 77,1 L/min, vilket driver hydraulmotorn med omkring 153 rpm.

Elmotorns effekt: P = Q × p / (600 × ηpump) = 75,8 × 198 / (600 × 0,85) = 29,5 kW, så en motor på 30 kW är det naturliga valet. I det här steget får du hjälp med standardstorlekar på motorer och driftfaktorer av vår guide om val av motor och växellåda utifrån effekt och varvtal och av kalkylatorn för motorer och drivningar.

Stapeldiagram över effekten genom drivningen: 29,5 kW in i pumpen, 25,0 kW hydrauliskt, 22,5 kW in i motorn och 18,9 kW på axeln

Storhet
Resultat
Erforderligt deplacement
440,9 cm³/rev → 470 cm³/rev valt
Tryckfall vid 1 200 N·m
178,2 bar (inlopp ≈ 188 bar)
Maximalt vridmoment vid 190 bar tryckfall
1 279 N·m
Flöde för 150 rpm
75,8 L/min
Motorns axeleffekt / tillförd hydraulisk effekt
18,85 kW / 22,5 kW
Pumpens deplacement vid 1 450 rpm
55,0 cm³/rev → 56 cm³/rev
Elmotor
29,5 kW → 30 kW

Kedjan från elmotor till axel förlorar omkring 36 % av effekten: 29,5 kW in i pumpen blir 18,9 kW på transportbandets axel. Förlusten omvandlas till värme i oljan, och därför behöver hydraulaggregat för kontinuerlig drift oftast en oljekylare; kylarens kapacitet uppskattas ofta till omkring en fjärdedel till en tredjedel av den installerade effekten.

Direktdrivning eller snabb motor med växellåda?

Samma drivning skulle kunna byggas med en liten, snabbgående motor och en reduktionsväxel. Med en växel 5:1 med 96 % verkningsgrad måste motorn leverera 1 200 / (5 × 0,96) = 250 N·m vid 750 rpm. Om vi antar en kolvmotor med ηhm = 0,92 vid samma tryckfall på 190 bar:

Vg = 20π × 250 / (190 × 0,92) = 89,9 cm³/rev → en motor på 90 cm³/rev, som kräver 90 × 750 / (1 000 × 0,95) = 71,1 L/min.

Flödet är nästan detsamma som för direktdrivningen, eftersom effekten är densamma. Valet handlar om kostnad, utrymme, verkningsgrad vid låga varvtal och hur jämnt drivningen måste gå vid krypkörning. Långsamgående motorer med högt vridmoment gör växellådan överflödig och ger en kompakt, tät drivning; en snabb kolvmotor med växellåda har oftast högre verkningsgrad och klarar lång kontinuerlig drift bättre. Växellådsberäkningarna finns i kalkylatorn för utväxling.

Kontroll av resultatet i tumenheter

I amerikanska enheter blir formlerna:

  • Vridmoment: T (lbf·in) = D (in³/rev) × Δp (psi) × ηhm / (2π)
  • Varvtal: n (rpm) = 231 × GPM × ηv / D
  • Hydraulisk effekt: HP = GPM × psi / 1 714

I exemplet är 470 cm³/rev = 28,68 in³/rev och 178,2 bar = 2 585 psi. Vridmoment = 28,68 × 2 585 × 0,90 / (2π) = 10 620 lbf·in = 885 lbf·ft, vilket motsvarar 1 200 N·m. Flödet är 75,8 / 3,785 = 20,0 GPM, och 20,0 × 2 585 / 1 714 = 30,2 hp = 22,5 kW, vilket stämmer med det metriska resultatet. Enhetsomvandlaren hanterar bar, psi, cm³ och in³ om du blandar kataloger.

Praktiska kontroller innan du beställer

  • Startmoment. Friktionen är högre vid stillastående, så en motor ger mindre vridmoment när den ska komma loss än under gång. Katalogerna anger startmoment eller startverkningsgrad separat; jämför det med lastens losslitningsmoment, som för ett lastat transportband eller en vinsch kan ligga betydligt över driftmomentet.
  • Varvtalsområde. Varje motor har ett lägsta varvtal för jämn gång samt ett högsta varvtal och flöde. Mycket låga varvtal kan få vissa motortyper att gå ojämnt.
  • Topptryck och kontinuerligt tryck. Katalogerna anger ett kontinuerligt värde och ett intermittent värde eller toppvärde. Dimensionera efter det kontinuerliga värdet och ställ in tryckbegränsningsventilen så att toppvärdet aldrig överskrids.
  • Mottryck och husdränage. Många motorer begränsar det tillåtna trycket i motorhuset. En motor med extern dräneringsledning måste ha den dragen direkt till tanken.
  • Att hålla lasten. En hydraulmotor läcker och kan därför inte ensam hålla en hängande last. Vinschar och lyftverk behöver en mekanisk broms och en lasthållnings- eller overcenterventil.
  • Radiella och axiella axellaster. Ett kedjehjul, en remskiva eller ett drev som monteras på motoraxeln ger en sidobelastning på lagren; jämför den med motorns kurva för tillåten axellast.

Snabbreferens

Söks
Formel (metrisk)
Vridmoment
T = Vg × Δp × ηhm / (20π) N·m
Deplacement för ett visst vridmoment
Vg = 20π × T / (Δp × ηhm) cm³/rev
Varvtal
n = 1 000 × Q × ηv / Vg rpm
Flöde för ett visst varvtal
Q = Vg × n / (1 000 × ηv) L/min
Hydraulisk effekt
P = Q × Δp / 600 kW
Axeleffekt
P = T × n / 9 549 kW
Totalverkningsgrad
ηt = ηv × ηhm

För cylindersidan i samma krets beräknar hydraulcylinderkalkylatorn kraft, hastighet och flöde utifrån kolvdiameter, kolvstång och tryck. Se verkningsgraderna i den här guiden som utgångsvärden och kontrollera den slutliga motorn mot tillverkarens prestandadata för vridmoment, varvtal, tryck och axellaster.

#vridmoment hydraulmotor#deplacement#hydraulpump#hydraulisk effekt#hydraulmotor#volymetrisk verkningsgrad
DelaXFacebookRedditWhatsApp

Läs vidare