Metersystemets och SI-systemets ursprung
Hur en fransk idé från revolutionstiden blev teknikens gemensamma språk: den första metern, meterkonventionen, SI-systemets födelse och varför blandade enheter fortfarande ställer till problem.
Nästan varje datablad för maskiner använder i dag meter, kilogram, sekunder och deras släktingar. Så har det inte alltid varit. Före metersystemet skilde sig måtten från region till region och ibland från stad till stad, och handel, teknik och skatteuppbörd led alla av det. Historien om hur ett enda decimalt system kom till förklarar varför det i dag är teknikens gemensamma språk.
Före metersystemet
Över hela Europa och i många andra delar av världen varierade enheter som fot, aln, pund och spannmålsmått efter ort och yrke. I Frankrike under det 18:e århundradet fanns ett mycket stort antal lokala enheter. Sydasien hade samma problem: en seer eller en maund kunde betyda olika vikter på olika marknader. Köpmän, byggare och skattetjänstemän hade alla skäl att önska en enhetlig standard.
Frankrike och den första metern
På 1790-talet, under franska revolutionen, fick Franska vetenskapsakademien i uppdrag att utforma ett system grundat på naturen och på decimala multipler. Metern definierades 1791 som en tiomiljondel av avståndet från nordpolen till ekvatorn längs meridianen genom Paris. Två astronomer, Jean-Baptiste Delambre och Pierre Méchain, mätte upp en del av den meridianen mellan Dunkerque och Barcelona, med start 1792, för att fastställa dess längd.
Massenheten, kilogrammet, knöts till massan av en kubikdecimeter vatten, vilket är en liter. År 1799 deponerades normaler av platina för metern och kilogrammet i de franska arkiven.
Spridning och internationell överenskommelse
Metersystemet spreds långsamt under det 19:e århundradet, först i Frankrike och dess grannländer och sedan i många andra länder, med hjälp av järnvägar, industri och handel. År 1875 undertecknade sjutton nationer meterkonventionen i Paris, som inrättade Internationella byrån för mått och vikt. År 1889 godkände den första Generalkonferensen för mått och vikt internationella prototyper för metern och kilogrammet, tillverkade av en legering av platina och iridium. Indien gick över till metriska mått och vikter i etapper från slutet av 1950-talet.
Från metersystemet till SI
År 1960 gav den 11:e Generalkonferensen formellt namn åt Internationella måttenhetssystemet, SI. Det har sju grundenheter: meter (längd), kilogram (massa), sekund (tid), ampere (elektrisk ström), kelvin (temperatur), mol (substansmängd) och candela (ljusstyrka). Enheter som newton, pascal, joule och watt härleds ur dem.
Definitionerna har sedan flyttats från fysiska föremål till naturkonstanter. Sekunden har sedan 1967 varit knuten till en övergång i cesiumatomen. Metern har sedan 1983 definierats utifrån ljusets hastighet, 299792458 m/s. Sedan den 20 maj 2019 definieras kilogrammet utifrån Plancks konstant, så den gamla cylindern av platina och iridium är inte längre definitionen.
Varför det fortfarande spelar roll i fabriken
SI är koherent: 1 pascal är 1 newton per kvadratmeter, 1 watt är 1 joule per sekund, och en effekt i kW multiplicerad med timmar ger kWh, med få extra omräkningsfaktorer. Ändå blandas systemen fortfarande i praktiken. Några värden som är värda att komma ihåg:
- 1 bar = 100 kPa, och gamla manometrar kan visa kg/cm².
- 1 mekanisk hästkraft är cirka 745,7 W, medan en metrisk hästkraft är cirka 735,5 W.
- En amerikansk gallon är 3,785 liter och en brittisk gallon är 4,546 liter.
- Rördimensioner anges fortfarande ofta i tum även när allt annat är i millimeter.
Praktiska slutsatser
- Skriv enheten bredvid varje siffra i en offert, på en ritning eller i ett datablad.
- Räkna om en gång, i början, och håll dig till SI genom hela beräkningen.
- Se upp för hästkrafter kontra kW, amerikanska kontra brittiska gallon och bar kontra kg/cm².
- Be leverantören ange enhetsgrunden när ett värde är oklart.
För att räkna om mellan enheter och kontrollera ett värde, använd enhetsomvandlaren.