Kompressoreffekt ur luftflöde och tryck
Så beräknas en luftkompressors effekt ur fri levererad luftmängd och tryck: isentrop och isoterm effekt, sluttemperatur, specifik effekt, motorstorlek och årlig energikostnad, med ett genomräknat exempel för 10 m³/min vid 7 bar.
De flesta kompressoroffertar utgår från två värden: hur mycket luft som behövs och vid vilket tryck. Ur dessa två värden går det att räkna fram den effekt kompressorn kommer att ta upp, kontrollera om en offererad motorstorlek är rimlig och uppskatta vad luften kommer att kosta varje år. Den här guiden går steg för steg igenom beräkningen av kompressoreffekt, från den ideala termodynamiska effekten till en realistisk motorstorlek, med ett fullständigt genomräknat exempel för ett tryckluftssystem på 10 m³/min vid 7 bar.
Steg 1: flöde och tryck på samma grund
Kompressorkapacitet anges som fri levererad luftmängd (FAD): den luftvolym maskinen levererar, räknad om till inloppsförhållandena (atmosfärstryck och omgivningstemperatur). Den mäts enligt ISO 1217 och är det värde som ska jämföras mellan leverantörer. Den är inte detsamma som slagvolymen hos en kolvmaskin, och den är inte "normal-" eller "standard"-m³ om inte databladet säger det.
- FAD anges oftast i m³/min, l/s eller cfm (1 m³/min = 16,67 l/s = 35,31 cfm).
- Arbetstrycket anges oftast som övertryck (bar g eller psig). Effektformlerna kräver absolut tryck: p (bar a) = p (bar g) + 1,013 vid havsnivå.
- Lägg till tryckfallet i torkar, filter och rörledningar till det tryck som krävs vid verktygen. Om verktygen kräver 6 bar g och systemet förlorar 0,7 bar måste kompressorn leverera cirka 6,7 till 7 bar g.
Tryckförhållandet blir då:
r = p2 / p1 = (p_gauge + 1,013) / 1,013
För 7 bar g vid havsnivå: r = 8,013 / 1,013 = 7,91.
Steg 2: den ideala (isentropa) kompressionseffekten
När luft komprimeras snabbt, utan tid att avge värme, är processen nära adiabatisk. Den ideala effekten för denna reversibla adiabatiska (isentropa) kompression är:
P = [k / (k − 1)] × p1 × Q × [r^((k − 1)/k) − 1]
- P = ideal effekt, W
- k = förhållandet mellan specifika värmekapaciteter, 1,4 för luft
- p1 = absolut inloppstryck, Pa (101 325 Pa vid havsnivå)
- Q = fri levererad luftmängd, m³/s
- r = tryckförhållandet från steg 1
Med k = 1,4 blir den första termen 3,5 och exponenten 0,2857. För 1 m³/min (0,01667 m³/s) vid 7 bar g:
P = 3,5 × 101 325 × 0,01667 × (7,91^0,2857 − 1) = 3,5 × 101 325 × 0,01667 × 0,806 ≈ 4 760 W
En ideal enstegsmaskin behöver alltså cirka 4,76 kW per m³/min fri luft vid 7 bar g. Ingen verklig kompressor når dit; de följande stegen lägger till förlusterna.
Isoterm effekt: den nedre gränsen
Om luften kunde hållas vid inloppstemperatur hela vägen skulle arbetet bli lägre:
P_iso = p1 × Q × ln(r)
Vid 7 bar g ger detta 101 325 × 0,01667 × ln(7,91) ≈ 3,49 kW per m³/min. Ingen bygger en isoterm kompressor, men värdet visar hur stor del av arbetet som går åt till att värma luften.
Tvåstegskompression med mellankylning
Att dela upp kompressionen i två steg och kyla luften tillbaka till inloppstemperatur mellan dem för arbetet närmare det isoterma. Med lika förhållande per steg (varje steg √r):
P_2stage = 2 × [k / (k − 1)] × p1 × Q × [r^((k − 1)/(2k)) − 1]
Vid 7 bar g blir det cirka 4,06 kW per m³/min, ungefär 15% mindre än i ett steg. Därför byggs stora kolvkompressorer och oljefria skruvkompressorer med två steg och mellankylare.
Steg 3: sluttemperatur
Samma exponent ger den ideala temperaturen hos luften som lämnar ett steg:
T2 = T1 × r^((k − 1)/k) (temperaturer i kelvin)
Luft som kommer in vid 20 °C (293,15 K) och komprimeras i ett steg till 7 bar g skulle lämna vid cirka 293,15 × 1,806 = 529 K, eller 256 °C. Oljeinsprutade skruvkompressorer undviker detta genom att spruta in olja som tar upp värmen, så att de levererar vid cirka 70 till 100 °C före efterkylaren. Med två steg och mellankylning sjunker den ideala utloppstemperaturen i varje steg till cirka 121 °C. I båda fallen hamnar nästan hela den tillförda effekten som värme i kyloljan, kylluften eller kylvattnet, vilket är värt att känna till vid dimensionering av ventilation i kompressorrummet eller planering av värmeåtervinning.
Steg 4: från ideal effekt till axel- och eleffekt
Verkliga kompressorer förlorar energi genom friktion, inre läckage i kompressorelementet, uppvärmning av inloppsluften och tryckfall i ventiler, avskiljare och kylare. Dessa samlas i en isentrop verkningsgrad:
P_shaft = P_ideal / η_is
P_electrical = P_shaft / η_motor
Typiska isentropa verkningsgrader (för elementet) hos väl konstruerade industriella skruvkompressorer ligger i intervallet 70 till 85% vid full last, och IE3-motorer i storleken 37 till 90 kW har en verkningsgrad på cirka 94 till 95%. Detta är planeringsvärden; leverantörens datablad ger det verkliga svaret.
Specifik effekt: värdet på databladet
Tillverkare anger specifik effekt: paketets totala tillförda effekt (motor, fläkt och styrning) dividerad med FAD, i kW per m³/min eller kW per 100 cfm. CAGI-datablad för oljeinsprutade skruvkompressorer vid cirka 100 psig (6,9 bar g) visar vanligen cirka 17 till 20 kW per 100 cfm vid full last, vilket motsvarar cirka 6,0 till 7,1 kW per m³/min. Multiplicera kW/100 cfm med 0,353 för att omvandla till kW per m³/min.
Specifik effekt är det bästa enskilda måttet för att jämföra maskiner, förutsatt att de anges vid samma tryck och med samma omfattning (paketets tillförda effekt, inte bara motorns axeleffekt).
Genomräknat exempel: kompressoreffekt för 10 m³/min vid 7 bar g
En verkstad behöver 10 m³/min fri luft levererad vid 7 bar g. Anläggningen ligger nära havsnivå och insugsluften håller 20 °C. Kompressorn går 4 000 timmar per år vid full last och elen kostar 0,12 per kWh (använd egen valuta och egen taxa).
1. Tryckförhållande
r = (7 + 1,013) / 1,013 = 7,91
2. Ideal effekt i ett steg
Q = 10 / 60 = 0,1667 m³/s
P = 3,5 × 101 325 × 0,1667 × (7,91^0,2857 − 1) = 3,5 × 101 325 × 0,1667 × 0,806 = 47,6 kW
Som jämförelse är det isoterma minimivärdet 34,9 kW och det ideala tvåstegsvärdet 40,6 kW.
3. Axeleffekt
Med en isentrop verkningsgrad på 80%: P_shaft = 47,6 / 0,80 = 59,5 kW
4. Eltillförsel
Med en motor med 95% verkningsgrad: P_el = 59,5 / 0,95 = 62,6 kW, eller cirka 6,3 kW per m³/min.
5. Rimlighetskontroll mot verkliga maskiner
Vid 6,0 till 7,1 kW per m³/min skulle ett verkligt paket ta upp ungefär 60 till 71 kW. Uppskattningen 62,6 kW ligger inom det intervallet och är alltså rimlig.
6. Motorstorlek
En 55 kW motor kan inte kontinuerligt leverera 59,5 kW på axeln, så nästa standardstorlek enligt IEC, 75 kW, är den klass som är aktuell. I praktiken väljs maskinen ur leverantörens FAD-tabell: välj den modell vars FAD vid 7 bar g är minst 10 m³/min, inte enbart utifrån motorns märkeffekt.
7. Årlig energi och kostnad
Med ett paketvärde på 6,5 kW per m³/min: 65 kW × 4 000 h = 260 000 kWh per år, vilket kostar 260 000 × 0,12 = 31 200 per år. Under en typisk livslängd kostar elen flera gånger kompressorns inköpspris, och därför är den specifika effekten viktigare än prislappen.
8. Kontroll i imperiska enheter
10 m³/min = 353 cfm; 7 bar g = 101,5 psig; 65 kW = 87,2 hp. Det ger 18,4 kW per 100 cfm, eller cirka 4,1 cfm per hp, i linje med den vanliga tumregeln på ungefär 4 till 5 cfm per hp för skruvkompressorer vid 100 psig.
Varför varje bar tryck kostar pengar
Om den ideala beräkningen upprepas vid 6 bar g i stället för 7 bar g blir resultatet 43,6 kW i stället för 47,6 kW, en besparing på cirka 8,4%. Kompressortillverkare anger en tumregel på cirka 7% energibesparing per 1 bar trycksänkning, och formeln bekräftar det. I det genomräknade exemplet motsvarar 8,4% av 260 000 kWh cirka 21 800 kWh, eller ungefär 2 600 per år, bara genom att inte köra systemet 1 bar högre än verktygen kräver. Lägre tryck minskar också luftförlusterna genom läckage.
Tabellen nedan anger den ideala effekten per m³/min fri luft vid havsnivå och 20 °C insugstemperatur. Dividera med förväntad verkningsgrad för att få axeleffekten.
Tryck (bar g) | Förhållande r | Isoterm (kW per m³/min) | Ideal tvåstegs (kW per m³/min) | Ideal enstegs (kW per m³/min) | Enstegs T2 (°C) |
|---|---|---|---|---|---|
4 | 4,95 | 2,70 | 3,03 | 3,42 | 190 |
6 | 6,92 | 3,27 | 3,76 | 4,36 | 236 |
7 | 7,91 | 3,49 | 4,06 | 4,76 | 256 |
8 | 8,90 | 3,69 | 4,33 | 5,13 | 274 |
10 | 10,87 | 4,03 | 4,80 | 5,78 | 306 |
13 | 13,83 | 4,44 | 5,38 | 6,61 | 348 |
Vanliga fel vid beräkning av kompressoreffekt
- Övertryck används i förhållandet. 7 / 1 = 7 i stället för 8,013 / 1,013 = 7,91 underskattar effekten med flera procent.
- FAD blandas ihop med behov vid tryck. Luftförbrukningen för tryckluftsverktyg anges normalt som fri luft. Ett flöde som mätts i den trycksatta ledningen måste räknas om till fri luft innan det används.
- Specifik effekt jämförs vid olika tryck. En maskin som är märkt för 7 bar g ser alltid bättre ut än en som är märkt för 10 bar g. Jämför vid samma tryck.
- Motorn dimensioneras efter ideal effekt. Ideal effekt är en undre gräns. Dividera alltid med en realistisk verkningsgrad eller använd databladet.
- Höjd över havet och varm insugsluft ignoreras. På hög höjd är p1 lägre, så förhållandet för samma övertryck blir högre, och kompressorn levererar mindre luftmassa. Varm insugsluft minskar också den levererade massan vid samma FAD.
- Läckage och framtida behov glöms bort. Läckage utgör ofta en stor del av behovet i äldre anläggningar. Mät det innan en större kompressor köps, och dimensionera tryckluftsbehållaren så att den jämnar ut toppar; se vår guide om dimensionering av en tryckluftsbehållare.
Snabbreferens
- Tryckförhållande: r = (p_gauge + 1,013) / 1,013
- Ideal effekt i ett steg: P = 3,5 × p1 × Q × (r^0,2857 − 1)
- Ideal effekt i två steg: P = 7 × p1 × Q × (r^0,1429 − 1)
- Isoterm effekt: P = p1 × Q × ln(r)
- Sluttemperatur: T2 = T1 × r^0,2857 (kelvin)
- Axeleffekt = ideal effekt / isentrop verkningsgrad; eleffekt = axeleffekt / motorns verkningsgrad
- kW per 100 cfm × 0,353 = kW per m³/min
- Cirka 7 till 8% mindre energi per 1 bar lägre tryck
För att kontrollera motor- och växellådssidan av en drivning, använd kalkylatorn för motor och drivning. Vid omvandling av cfm, l/s, psi och hp förebygger enhetsomvandlaren misstag, och kalkylatorn för rörströmning hjälper till att kontrollera tryckfallet i distributionsledningen. Metoden liknar den i vår guide om fläkteffekt och motorstorlek, men vid tryckförhållanden där luftens kompressibilitet inte längre kan försummas. För bakgrund till termodynamiken, se Isentropic process (Wikipedia).